fredag 20 februari 2009

Mitt förhållande till: Galgar...

När jag berättade på jobbet att jag tröttnat på alla galgar här hemma och beställt 120 st galgar på internet, så skrattade alla...

Motivet var enkelt. Det var ju bara några få galgar som fyllde mitt behov. Behovet var:
  • Galgarna skulle ha en vridbar krok
  • De skulle vara av plast, så att jag kan hänga tvätten på dem direkt och sedan när den torkat hänga kläderna direkt in i garderoberna.
  • De skulle ha alla attiraljer man har behov av, byxhängare, jack för Emmas linnen.
  • De skulle vara tillräckligt många så att jag kunde hänga alla toppar, skjortor och t-shirts på galgar istället för att läggas i lådor.
  • De skulle vara tillräckligt många så att jag aldrig behövde leta efter några tomma galgar.
  • Man måste kunna använda byxröret som ärtrör :-)

De enda galgar jag har behållit är de gamla vackra reklamgalgarna i trä. Fast de använder jag inte, de sparar jag bara .

Idag när jag slängde alla min fars galgar så sparade jag även hans finaste. Det finns något vackert och nostalgiskt över galgarna och namnen... Här är några...

Bruksvallsliden... (där jobbade mor)

Krigsmakten... (Far (numera heter det försvarsmakten))

Rings herrekipering tel 145 Myssje... (Där handlade nog far)

Bigges Falkenberg... (Därifrån kom mor)



1 kommentar:

Anonym sa...

Hahaha, du är för söt.. Men så sant så. Klart man ska kunna använda byxröret som ärtrör!! Det gjorde vi alltid när vi var små. Och det måste ju våra barn få göra nu med.. :)