Under den rubriken skriver Jan Falck (dr i skogsskötsel) en krönika i senaste numret av skogsstyrelsens tidning Skogseko. (klicka på bilden för att läsa krönikan)
Jag väljer att nämna hans krönika främst av den orsaken att han tangerar en fråga som jag länge tänkt blogga om, och säkert får anledning att återvända till. Nämligen det faktum att det sällan är en bra affär att avverka om man inte verkligen är i behov av avverkningslikviden. För hur ofta har Du inte sett ett annons eller en artikel som uppmanar dig till att avverka på den grunden att pengarna förräntar sig bättre på banken eller på aktiebörsen än i skogen? Det man då glömmer är att "pengarna bränner i fickan". Inte sällan visar det sig att man ett år efter avverkningen har rejält mycket mindre pengar på banken än man hade när likviden sattes in på kontot, trots räntan. Varför? Jo, därför att många, likt mig, inte kan låta bli att "unna sig" åtminstone någon liten onödig utgift när nu pengar finns på kontot. Kanske en resa, en fyrhjuling eller en ny traktor?
Hur vanligt är det inte att skogsägare året efter avverkningen sitter hos sin handläggare på LRF Konsult och tappar hakan i skrivbordskanten när handläggaren påminner om att momsen på 100 000 kr snart ska betalas och att han utöver detta bör sätta in 240 000 kr på ett skogskonto för att inte skatten ska bli orimligt hög. För dessa pengar finns inte kvar. De har investerats i en ny traktor med nybilsdoft. Men som tur är så är handläggaren van, och ett möte med banken bokas snabbt upp så att skogsägaren kan låna pengar till sin skogskontoinsättning. Momsen den får väl tas av EU-stödspengarna i december istället...
Nej, det kanske största värdet med att vara skogsägare är att tillgångarna är tröglikviderade, men vänta med att avverka tills pengarna verkligen behövs...
1 kommentar:
den har delen av bloggen har jag saknat.
Skicka en kommentar