Det talas om "risk för självgallring" i bestånd som inte gallras. Det är väl intäkten för de där omkullfallna pinnarna på bilden ovan jag går miste om tycker de. Värdet av dem efter att man tagit hänsyn till att jag förskonat beståndet från ökad risk för röta måste ju vara försumbar. Som en bonus så får jag dock av en del av de som överlevt ett riktigt exklusivt virke. s.k. "stavagranar", vilka vid 100 års ålder inte är mer än 10 cm i diameter. Jag behåller mina, men de går också att sälja, och exporteras då till England för att användas som trästommar i stegtillverkning. För en stege i trä, det är något man ska ha, tycker britterna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar