00-talets största händelse...

Med bilen fullpackad med ungar åkte jag till gävle idag för att se på Avatar igen. Då kom jag att lyssna på programmet "På nätet" på P1 där man denna gång diskuterade 00-talet.

Mina egna reflektioner är:

00-talet var verkligen det årtionde då de sociala medierna slog igenom. Och de är här för att stanna, vilket jag välkomnar. På grund av dessa har världen blivit en bättre plats. Vi har kommit väsentligt närmare varandra. Det går inte längre att gömma sig bakom en bakom en cool fasad. nja... visst kan du det, men är du inte med på facebook eller har en blogg så tycker folk att du är konstig eller uppenbarligen har något att dölja.

För att bli accepterad så måste du visa vem du är. Vilket inte är så skrämmande egentligen, eftersom det idag är så lätt att se att alla andra är precis som du. Lika osäkra, lika förvirrade, lika kära och lika packade.

Snart kan du inte längre få en hög position i samhället som baserar sig på den illusion av dig själv du lyckats skapa. Som chef kommer du att få respekt av dina medarbetare på grund av din vishet och medmänsklighet istället för antalet stjärnor på dina axelklaffar...

Inom dansen har det skett en dramisk förändring. Att gå på dans innebär inte längre att du möts av ett hav av främlingar i vilket Du försöker överleva genom att sälla dig till en liten grupp och stanna där. Idag kan Du åka 40 mil bort, till en dansbana du aldrig besökt, och mötas av massor av välkomnande ansikten du känner igen från communityn dansmaffian.se

Jag tror inte att någon i längden vill ha det gamla samhället tillbaka. Utom kanske de som levde på att vara NÅGON genom att se till att ta avstånd från DE ANDRA... T.ex. som attityden varit (och delvis är) i kuststäderna Gävle, Söderhamn och Sundsvall...