torsdag 11 februari 2010

Aragorn gjorde fel val...

Men kärleken (Läs: förälskelsen) är blind, och är ingen bra rådgivare...

Visst hade Eowyn varit ett bättre val?

Sagan om ringen trilogin är inte bara en fantastisk saga, utan också en bra skildring av vad förälskelsen gör med oss.

Eowyns olyckliga kärlek förminskar henne till den grad att hon förlorar sin attraktionskraft. Precis som det är i det vanliga livet, för oss alla...

Men vem har sagt att livet är rättvist...



4 kommentarer:

Micke sa...

Hej!
Nu förstår jag inte, varför skulle Eowyn ha varit ett bättre val, om det är Arwen som Aragorn älskar? Vad kan E erbjuda som inte Arwen äger?
Och komihåg att kärlek aldrig förminskar dig - du växer med kärlek; i dina egna och andras ögon!

Chyna sa...

Fast enligt boken och även den förlängda filmversionen så blir ju Eowyn och Faramir ett par. Och jag tror faktiskt att de två har förmågan att uppskatta varandra bättre. De verkar utgöra ett bra par. Å i slutet fullkomligt strålar det om henne igen när hon står vid Faramirs sida när Aragorn kröns till kung.

Sven sa...

Arwen och Aragorn kärlek förefaller ju bara vara baserad på en förälskelse, jag ser inte att det finns något att bygga på för dem. Jag tycker att Eowyn är en mer passande partner för både Aragorn och Faramir.

"Ett äktenskap är en alltför viktig institution för att baseras på något så flyktigt som känslor"

"komihåg att kärlek aldrig förminskar dig"
Jaha? men är inte historien full av exempel på det motsatta. I vart fall om kärlek=förälskelse.

Visst gör Eowyns obesvarade kärlek henne svag och sårbar?

Micke sa...

Sagan om ringen är inte att förväxla med verkligheten, genomsyrad som den är av fatalism, hur varje varelse har ett förutbestämt öde och syfte.
Aragorn är född till kung - det är hans öde! Arwen, en nästan odödlig, vacker drottning vid hans sida - hon kan inte heller förhindra sin redan utstakade väg!
Passionerad förälskelse, den tränger genom filmduken!
Visst, historien är kantad av olyckliga förälskelser; Romeo & Julias saga får t.o.m en dödlig, tragisk utgång. Hjalmar Söderbergs roman: Den allvarsamma leken berättar om hur svårt det är att förena just förälskelse och äktenskap.
Jag får lov att hålla med Chyna:
Faramir, en ädling; är en lämpligare make åt Eowyn -
kungadottern.
Hennes obesvarade kärlek gör henne väldigt sårbar, men inte svag!
Jag håller fullständigt med dig om fundamentet för äktenskapets grund!Flyktiga känslor är inget att basera ett äktenskap på :)