Att lita på sitt hjärta...

eller på "magkänslan"... Detta är två av de aforismer jag tycker sämst om. De är bara en ursäkt för att i alla lägen agera känslomässigt. Och vart leder det oss? Sällan rätt... Det ger dig också något att skylla på när det inte gick som Du hade hoppats.... "Men jag följde ju bara mitt hjärta, och det ska man väl?!" Att Du kan döva ditt samvete med att skylla ifrån dig fråntar dig inte från att valet och ansvaret var ditt. Men jag säger inte att Du ska strunta i dina känslor, bara att Du måste vara uppmärksam på deras ombytlighet och obeständighet... Och att de ofta kan leda dig in på stigar som du i efterklokhetens ljus inser att Du aldrig borde gett dig in på...