Jag kommer att tänka på annat...

I dagarna är utvecklingen för den svenska afganistanstyrkan nästan dagligen i tidningarna. Själv får detta, som vanligt (jag är ju lite som eljest), mig att tänka på annat...

Allt med relation till svenskar i utlandstjänst alla med döden som resultat...

- - -

En annan FN-insats som skördade många dödsfall är vår tid i Kongo. Det var under denna konlikten som Den svenske FN-chefen dag Hammarskjölds plan blev nedskjutet. Detta känner de flesta till.

Men han var inte ensam på planet med honom dog också en blott 20-årig man från Bollnäs, Ewald Persson. För mig, och många med mig, hade hans öde aldrig kommit till kännedom om inte hans gravsten fått en särskild utformning som berättar om händelsen.

Jag passerade stenen många gånger under min tid som notarie på Bollnäs tingsrätt, och som försvarsanställd är det då svårt att undgå att se den...

- - -

Det är förvånansvärt tyst i tidningarna om de svenska soldater som tvingas döda människor på nära håll.
Hur tas de omhand? och hur ter sig deras vardag efter händelsen?

- - -

Det tredje jag kommer att tänka på är ett ypperligt exempel på "målstyrning". Den svenske kompanichef som under tjänstgöring i Sinai fick order från FN att som första förband bege sig till Libanon, fick en verkligt utmanande order. Ordern han fick var: "Upprätta FN:s närvaro i södra Libanon"

- - -

Tre helt olika funderingar, men så funderar jag...