I försvaret så brukade vi ta på de värnpliktiga full stridspackning och sedan fick de gå, och gå och gå...
Till slut så insåg de att det var lättare att bita ihop och gå, än att gnälla och ändå få gå. Många blev nog väldigt förvånade över att ingen "mamma" eller "lärare" förbarmade sig över dem och lät dem slippa att gå trots att de gnällde allt vad de orkade. Klagade någon av dem på skavsår eller andra skador (påhittade eller verkliga) så fick övriga gruppmedlemmar bära dennes packning eller i värsta fall bära honom på bår (+ all packning såklart). På så sätt visade det sig ganska snart om de simulerade eller ej...
Dessa metoder kan dock vara lite tidiga att implementera på min son tyvärr...
Är det någon som har tips på hur man går tillväga för att få honom att se mer positivt på tillvaron, så mottages de väldigt tacksamt...
2 kommentarer:
Scouterna är ju rätt lika det militära :) Fast legitimt för de yngre!
Kanske testa någon idrott? Fostrande i unga år, ger självförtroende, samhörighet, disciplin, social kompetens, bra förutsättningar för att få en kropp som fungerar bra och håller livet ut. Ungdomar idag är rätt stillasittande!
Finns massor förutom det traditionella: fotboll, hockey, bandy och innebandy.
T.ex Klättring, kampsport, motorsport (cross / enduro)och cykling.
Var ni till järvsö i somras och testade deras nya bergscykelpark? :)
Börja spela ett instrument, se till att hitta en hobby som han gillar.
jag vill gärna ta del av dom tipsen oxå. Samma sak med min son.
Skicka en kommentar