"Johansson (1993 och 1998) konstaterar att björk (Betula sp) fluktuerar i sitt energiinnehåll
i rötterna, medan al (Alnus sp) och asp (Populus tremula) har mer fixerade energiminiminivåer
vid en viss tidpunkt. Alen har enligt Johansson två tydliga tillväxttoppar, tillika minimienerginivåer, vilka infaller i juni-juli. Denna tillväxttopp finns också hos hybridasp
(Populus tremuloides) och infaller under sommaren, menar Bell et al (1999).
Den optimala tidpunkten för röjning torde vara sommartid, då energiinnehållet i rötterna
vid en bestämd tidpunkt är som lägst under växtsäsongen. Bell et al:s (1999) resultat rörande
hybridaspens optimala röjningstidpunkt sommartid är också logisk. Det bör beaktas,
att säkra resultat rörande asp (Populus sp.) kräver längre undersökningtider än de refererade
försöken, då aspen fortlever med såväl rotskott som stubbskott. Den av Bell (1999)
rekommenderade tidpunkten kan vara en fingervisning, men kräver ytterligare belysning i
längre studier. Sommaren som optimal röjningstid stämmer dock väl överens med den uppfattning
som finns hos många praktiker med längre erfarenhet. Förutom de artspecifika
aspekterna på röjningstidpunkt kan också röjningsfrekvens, det vill säga eventuella upprepade
röjningar under samma växtsäsong, ha betydelse för insatstidpunkten.
Röjningshöjden förefaller att ha stor betydelse vid metod- och maskinval för själva genomförandet
och i förlängningen för arbetskostnaden. Jobidons (1997) försök med olika röjhöjder
mellan 0 och 75 cm syftade framförallt till att se vilken höjd som var mest gynnsam
för att gynna etableringen av nedbrytande svampar, särskilt Chondrostereum purpureum,
(se kapitel 6). Intressant är att den genomförandetekniskt rimliga stubbhöjden 15 cm var
den mest optimala. Bell (1999) rapporterar om försök på hybridasp (Populus tremuloides)
med röjhöjder på mellan 0 och 100 cm. Bells försök utmynnar i en rekommenderad röjningshöjd på 50 – 75 cm."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar