Kolumnisterna gör skillnaden...

Något av det jag uppskattar mest i vår dagspress är kolumnisterna. Jag tror att det begränsade utrymmet kontinuiteten i deras arbete gör att deras ord blir särskilt välavvägda.

På sistone har det kommit två väldigt bra kolumner i Svd. Båda förstås föranledda av det som hänt i Norge.

Dels hon som alltid finner ord för det som svårligen han förklaras, Karin Thunberg, och hennes inlägg
"I det helvete där ingen tröst finns"

"Sorg kräver tid. Som nära anhörig blir man lämnad ensam. Ingen delar exakt den bild, de minnen, man som efterlevande har av den som inte längre finns. När någon dör tar den med sig sin del av vår gemensamma historia. Vi kan sträcka handen mot andra närstående, men vår sorg är vår egen – och den kan aldrig tröstas bort. För i den finns inte bara förlusten, förutom den vrede och vanmakt som kan ligga tätt intill. Där finns också insikten att vi aldrig mer kan speglas i ögonen på den som stod oss nära."

och dels min favoritfeminist Anna Laestadius Larsson  "En bra pappa kan uträtta underverk"

"...vi behöver ingen ny Rambo. Jag vill inte höra fler frånvarande pappor säga, när allt har gått åt helvete, att det hade varit bättre om deras förtappade söner tagit sina liv. Jag vill att papporna ska vara där när barnen tar sina första steg, stannar hemma från jobbet för att lägga en svalkande hand på en febersjuk panna, att de förklarar skillnaden mellan att ta för sig och att vara en mobbare, lär barnen att inte skylla på andra människor när något går dem emot. Kort sagt – visar sina barn vilka underverk en bra pappa kan uträtta.



Då är det på riktigt stort att vara man."

Läs kolumnerna gärna i sin helhet. Jag länkar inte direkt till dem, utan till kolumnistsidan. Det gör jag för att undvika att Svd återigen länkar till min blogg.