onsdag 9 november 2011

Igår brast det...

Jag grät som jag inte gjort sedan... Uppsala 1992.

Men det fick inte vara länge. Tiden var knapp och allt ansvar låg på mig.

Det är inte lätt att vara ensam kvar. Men det finns många som har det värre än mig, så att bita ihop var nog rätt sätt att hantera situationen denna gången.

Julie Roberts - "Break Down Here"



Inga kommentarer: