En förälskelse förde oss samman, och en annan skiljde oss åt. Du fick aldrig vara med och bestämma, utan fick snällt foga dig, även om Du alltid varit bra på att säga din mening.
I nästan tio år fick vi gå genom livet bredvid varandra.
Inom kort är Du stor nog att ta egna beslut. Jag hoppas att Du lärde dig något på vägen...
Jag saknar dig, ditt sällskap och våra samtal...
/ "PappaSven"
2 kommentarer:
Fint .... fint .... :)
Vad fint skrivet- Du skriver så man känner
Skicka en kommentar