söndag 13 mars 2011

Varför jag är singel...

Jag fick för en tid sedan frågan igen. Jag vet inte vad jag svarade.

En bidragande orsak är nog att jag inte är bra på "ge och ta"-relationer. Jag har insett att det nästan är omöjligt att finna den rätta balansen. Inte sällan befinner man sig i en situation där båda parter tycker att de gett mest, och därför inte får den uppmärksamhet de tycker att de förtjänar.

Det blir inte lättare när den ena parten ofta känner sig besvärad av att ta emot uppmärksamhet, som det är i mitt fall.

Jag är så mycket bättre på relationer där jag är den som i allt väsentligt är den som "ger". Just därför är en mycket bättre "far" eller "vän", än "partner" eller "make".


4 kommentarer:

Nette sa...

Känner igen det där. Fast jag lever i ett långvarigt förhållande, men är den som ger. Tycker det är jobbigt när sambon försöker ändra på det. Man ska strunta i alla kommentarer varför. Fick alltid frågan varför skaffar ni er inte barn ? förr. Tills jag tröttnade och sa att jag inte kunde . Elakt kanske men det fick tyst på folk. Lite konstigt blev det sen när jag fick min dotter :)

Mikaela sa...

Men vill du inte utvecklas? Våga för att vinna. Det känns som du lite skyddar dig bakom att säga "såhär är jag". Är det på grund av rädsla? Du bestämmer vem du är och vem du vill vara. Tro mig att VILL du ändra dig så KAN du ändra dig!

Sven sa...

Jag har redan provat det mesta. Jag har ett riktigt bra grepp om hur samhället och människor fungerar. Att leta efter balansen i en relation är inte roligt längre. Så jag letar inte aktivt efter något sådant längre. Men skulle jag få ett erbjudande igen så ska jag noga överväga det.

Anonym sa...

One word. Therapy!