Skräckslagna / Utslagna...

När man kommer hem efter midsommardans i dalarna ( kl 03:30 typ) så möts man av ett upptänt hus med hälften av de inneboende utslagna och hälften skräckslagna (pga. skräckfilmsmaraton)...

Men visst är det fantastiskt skönt att slippa komma hem till ett tomt hus...

En prövad kvinnas sätt att hantera livet...

"Det sliter på själens yta att minnas"

Mustafa Can citerar sin mor i programmet "Sommarpratarna". Innan hon dog ville han fråga om sina sju syskon som inte överlevde. Om hur de var som människor. Men han fick inga svar...

Tvillinghus...

Några hus i norraladalen, på var sida om vägen. Man kan inte låta bli att fundera på hur dom tänkte. Vad var orsaken? Någon som vet?

Midsommarafton...

Idag kommer barnen hem... och huset blir en översvämmad bägare av kärlek igen...

Optimal röjningstidpunkt...

...är sommaren eftersom rötterna har minst energiinnehåll då. Men varmt är det... och bökigt är det med alla löv...

"Johansson (1993 och 1998) konstaterar att björk (Betula sp) fluktuerar i sitt energiinnehåll

i rötterna, medan al (Alnus sp) och asp (Populus tremula) har mer fixerade energiminiminivåer
vid en viss tidpunkt. Alen har enligt Johansson två tydliga tillväxttoppar, tillika minimienerginivåer, vilka infaller i juni-juli. Denna tillväxttopp finns också hos hybridasp
(Populus tremuloides) och infaller under sommaren, menar Bell et al (1999).
Den optimala tidpunkten för röjning torde vara sommartid, då energiinnehållet i rötterna
vid en bestämd tidpunkt är som lägst under växtsäsongen. Bell et al:s (1999) resultat rörande
hybridaspens optimala röjningstidpunkt sommartid är också logisk. Det bör beaktas,
att säkra resultat rörande asp (Populus sp.) kräver längre undersökningtider än de refererade
försöken, då aspen fortlever med såväl rotskott som stubbskott. Den av Bell (1999)
rekommenderade tidpunkten kan vara en fingervisning, men kräver ytterligare belysning i
längre studier. Sommaren som optimal röjningstid stämmer dock väl överens med den uppfattning
som finns hos många praktiker med längre erfarenhet. Förutom de artspecifika
aspekterna på röjningstidpunkt kan också röjningsfrekvens, det vill säga eventuella upprepade
röjningar under samma växtsäsong, ha betydelse för insatstidpunkten.
Röjningshöjden förefaller att ha stor betydelse vid metod- och maskinval för själva genomförandet
och i förlängningen för arbetskostnaden. Jobidons (1997) försök med olika röjhöjder
mellan 0 och 75 cm syftade framförallt till att se vilken höjd som var mest gynnsam
för att gynna etableringen av nedbrytande svampar, särskilt Chondrostereum purpureum,
(se kapitel 6). Intressant är att den genomförandetekniskt rimliga stubbhöjden 15 cm var
den mest optimala. Bell (1999) rapporterar om försök på hybridasp (Populus tremuloides)
med röjhöjder på mellan 0 och 100 cm. Bells försök utmynnar i en rekommenderad röjningshöjd på 50 – 75 cm."

Framtiden ter sig ljus...

Medelstam...

Inom skogsbruket använder man ofta begreppet medelstam eller medelstamvolym.

Korsnäs skriver i en skrift jag precis fått i postlådan: "ju högre medelstamvolymen är desto lägre blir avverkningskostnaden och desto bättre blir nettointäkten"

Detta är bara delvis sant. Det stämmer om man jämför två bestånd med lika stor volym rotstående skog. Men en annan orsak till att medelstamvolymen är lägre kan vara att andelen träd är större, t.ex. På grund av att man gallrat sparsammare eller inte alls. En gallrat bestånd har ju alltid en lägre biomassa än ett ogallrat bestånd.

Livsviktiga kryddor att ha i köket...

Empati och juridik...

"Empati? I munnen på en jurist före faller ordet närmast anstötligt."

Jesus Alcala i SvD

WOW!

Det finns ingen som kan göra mig så pigg som musikvärldens energidryck Jennifer Nettles...

Här är Sugarlands nya...  "Tonight"

"”mantrat” om att gallring flyttar över tillväxten till de stora träden är en myt"

I den nya tidningen "Skog & Forskning" från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) säger professor Urban Nilsson följande under rubriken "Värdet av röjning och gallring inte riktigt vad vi tidigare trott"

"svenska skogsbrukare har under lång tid fått höra hur viktigt det är att gallra skogen. Att det är ett sätt att föra över tillväxten till de kvarlämnade träden – och att det höjer värdet på beståndet. – men vi kan konstatera att diametern hos de största träden i princip är lika oavsett om beståndet är gallrat eller inte. Och då har man ju lagt ner pengar på gallring i onödan. inte minst har man utsatt beståndet för följdverkningar i form av rotröta, stamskador och vindbrott. mycket tyder också på att inte heller röjning har den betydelse så som det hittills framställts."

Viktiga ord som borde få större tyngd i skogssverige. Han konstaterar också:

"det finns nackdelar med att inte röja och gallra som hittills.
– Ur naturvårds- och rekreationssynpunkt blir det grymt trista skogar – täta, mörka och svårframkomliga. Ytterst blir då de här åtgärderna en fråga om vilka värden man sätter högst i skogen."

Rekreationsargumentet håller jag med om. Men naturvården? Miljörörelsen borde väl applådera om man inte gallrar?

Vi kan i varje fall konstatera att det blir allt svårare att försvara gallringarna ur ett ekonomiskt perspektiv, om det nu inte är så att man är i akut behov av pengar på kort sikt, då kan en gallring vara ett alternativ till ett dyrt banklån...

Karin funderar igen...

från Karin Thunbergs senaste kolumn i SvD...

"Man borde nog chansa mer här i livet, allt talar för att det lönar sig. Man borde åtminstone inse att ingenting går att kontrollera. Varken när det gäller människor eller buskar. Alla hittar sina egna vägar, skjuter skott där man minst anar och kroknar utan att man riktigt förstår varför."

"Tänk om vi skulle testa varje relation som om den var en bil, eller en espressomaskin – ja, då vete katten hur många som skulle klara sig förbi förälskelsen, fram till det som finns bakom. Det som är på riktigt."