"Det är inte frånvaron av kärlek, utan frånvaron av vänskap, som orsakar olyckliga äktenskap."
Friedrich Wilhelm Nietzsche (1844-1900)
Detta kan jag verkligen skriva under på. Hur fantastiskt vore det inte att få vara gift med sin bäste vän.
Men å andra sidan så stämmer även detta:
"Det händer gång på gång att unga flickor förlorar sin bäste vän när de gifter sig med honom."
Françoise Sagan (1935-)
För visst är det så att så snart man får ett förhållande med en vän, så finns det saker som man inte längre kan säga till henne. Kanske på grund av att man inte vill riskera att såra henne eller på grund av att relationen har blivit så värdefull att man helt enkelt inte längre vågar vara lika öppen.
Hur löser man detta dilemma? Detta moment 22?
2 kommentarer:
Jag förstår inte. Varför skulle man inte våga vara lika öppen med sin bästa vän för att man har en kärleksrelation? Inget har ju egentligen förändrats...
Inget... och allt.
På något sätt blir relationen mer bräcklig och måste skyddas. Man har lättare att bli sårad och risken för att svartsjuka ska uppstå är betydande. Därför klarar inte en kärleksrelation av samma öppenhjärtlighet som en vänskapsrelation.
Skicka en kommentar