tisdag 24 februari 2009
Kardemumma...
Finfrämmat!

måndag 23 februari 2009
Semmelbak...
Mötte Maria...
Förutom att hon sjunger bra så är hon söt också, när man verkligen tar sig tid att titta... :-)

(foto & upphovsrätt susannamagdalena.se)
"This ain´t a fairytale"
Prinsar på vita springare än inte alltid vad de utgör sig för att vara...
Men samtidigt är det lätt att själv bygga upp en bild som sen inte visar stämma med verkligheten, och i så fall är det ju inte hans fel, eller hur?
Taylor Swift - "White Horse"
Dofter II
För mig är det doften av boardgames... Avalon Hill:s boardgames... operation barbarossa... gouderians pansarkilar... pripiatträsken... general Popovs invasion av finland... m.m. m.m.
Dofter

Jag rensade min fars gamla toalettskåp igår. Jag slängde allt, utom hans parfym, Tabac. Även om det var pappas "gå-bort-doft" så är det koncentrerade pappaminnen för mig.
Det är konstigt hur dofter kan få en att minnas. Inte specifika minnen egentligen utan mer stämningar och känslor...
Jag undrar hur jag själv doftar?
För nästan ett år sedan skrev en danstjej följande till mig:
"En liten rolig sak bara.....Idag när jag gick förbi tvättstugan på jobbet så luktade det sådär gôtt nyrent du vet. Min första tanke var "Det luktar ju Svenjo" "ler" Du måste lukta väldigt nyrent och gott!! "skratt""
[Svenjo är mitt nick på Dansmaffian.se]
Efter att ha funderat ett tag på vad det kan vara som kan lukta i en tvättstuga ända borta i Årjäng så kom jag på det! sköljmedlet! Green apple!
Så jag tror jag vet hur jag luktar. En kombination av min parfym Farenheit, och sköljmedlet Green apple...
söndag 22 februari 2009
Den evige singeln...
men så är INTE fallet! och så lär det sannolikt förbli under en överskådlig framtid...
Det är nog som jag själv brukar säga: "Jag är bäst på 8-minutersförhållanden" (= en dans)
Men ofta får man mer nettokärlek under en dans på 8 minuter, än under ett flerårigt förhållande...
"Help Me Make It Through the Night"
Sen beskriver ju sången en känsla som vi så många gånger känner, men så sällan ber om hjälp för att stilla. Det är inte alla som tror sig vara så lyckligt lottad att de har vänner som skulle kunna ligga vid ens sida en natt, eller bara en söndagseftermiddag. Men det beror nog bara på att de inte frågat, för visst skulle vi alla kunna ställa upp på det?
Kris Kristofferson and Rita Coolidge - "Help Me Make It Through the Night"
Ytterligare en galge...
"SWEDISH AMERICAN LINE SVENSKA AMERIKA LINJEN"
Det får en verkligen att fundera... Vem åkte?
eller rättare sagt: Vem kom tillbaka? och varför?
Jag tror inte på kärleken...
För visst finns kärleken, den kärlek man kan känna till sina medmänniskor av båda kön.
I den anglosaxiska världen har man det lättare, man kan säga "I love you" till så många. I vårt land är det inte riktigt accepterat att säga "Jag älskar dig" till sin omgivning, även om jag själv inte sällan gör det. Dock brukar jag då förklara mig, och säga att jag menar på "ett anglosaxiskt sätt".
Mina barn är dock vana vid att få höra att jag älskar dem. De får höra det dagligen.
Kärleken finns, men förutom kärleken till barnen så är den ändlig. Precis som dansglädjen mellan två personer, så dör kärleken av att man spenderar för mycket tid tillsammans. Det är därför kärleken mellan vänner varar livet ut, man hinner liksom aldrig att förbruka kärleken...
Jag har anledning att återkomma till det här ämnet känner jag...
lördag 21 februari 2009
Musik som berört mig...
Det resulterade såklart i ännu ett av de CD-köp som enbart berodde på att jag bara ville få tag i en enda låt (så många sådana man gjort genom åren...)
Jag är dock inte så förtjust i Lisas senare alster, men denna glömmer jag aldrig:
Lisa Ekdahl - "Vem Vet"
(har inte hittat någon version att streama)
Länk till:
Youtube
Spotify
fredag 20 februari 2009
Mitt förhållande till: Galgar...
Motivet var enkelt. Det var ju bara några få galgar som fyllde mitt behov. Behovet var:
- Galgarna skulle ha en vridbar krok
- De skulle vara av plast, så att jag kan hänga tvätten på dem direkt och sedan när den torkat hänga kläderna direkt in i garderoberna.
- De skulle ha alla attiraljer man har behov av, byxhängare, jack för Emmas linnen.
- De skulle vara tillräckligt många så att jag kunde hänga alla toppar, skjortor och t-shirts på galgar istället för att läggas i lådor.
- De skulle vara tillräckligt många så att jag aldrig behövde leta efter några tomma galgar.
- Man måste kunna använda byxröret som ärtrör :-)
De enda galgar jag har behållit är de gamla vackra reklamgalgarna i trä. Fast de använder jag inte, de sparar jag bara .
Idag när jag slängde alla min fars galgar så sparade jag även hans finaste. Det finns något vackert och nostalgiskt över galgarna och namnen... Här är några...
Bruksvallsliden... (där jobbade mor)
Krigsmakten... (Far (numera heter det försvarsmakten))
Rings herrekipering tel 145 Myssje... (Där handlade nog far)
Bigges Falkenberg... (Därifrån kom mor)
torsdag 19 februari 2009
Mäktigt...
Höj ljudet, stay tuned, och hör låten stiga...
Underbara Sugarland i :
"Love"
Konst: Carl Henrik Wigren
Ni kan se hans konst på hans hemsida, och även själv beställa verk av honom. http://www.carlhenrikwigren.com/
Eller så gör Ni som jag gjorde. Ni använder Er av Era kunskaper i bildbehandling och gör Era egna bilder inspirerade av hans konstverk. Dessa porträtt av mina barn gjorde jag för några år sedan, de är perfekt att använda t.ex. som bilder på MSN e.d. Det tar heller inte längre är 15-30 minuter att göra en bild (lite beroende på teknik, pixelbilder eller vektorformat)
(Erik och Emma; konstnär/illustratör "Jag själv")
Carl Henrik Wigren beskriver själv sin teknik på följande sätt:
"My artwork starts with a digital photo which transforms in a computer program as a ”Tintin-look-a-like”. You get the feeling like the pictures are picked out from the Tintin books of Hergé.
I have been inspired from Opie, Lichtenstein and Warhol.
I make artwork of everything You like and can take a photo of for example portrait, building, landscape, pet, car, aircraft etc.
I also create classical portraits of icons like Picasso, Jagger, Mao, Ali, Marilyn Monroe, Prins Charles and other royalties. "
Om microsoft byggde tåg...
Hmm.... är ett tåg som vilken elektronisk pryl som helst?
När tåget går alltför underligt så kan man alltså leta upp ett litet litet hål på baksidan där man med hjälp av ett gem kan återställa fabriksinställningarna?
Det får mig osökt att tänka på det gamla vandringsskämtet "om microsoft byggde bilar"
Om GM:s teknologi hade utvecklats på samma sätt som Microsofts skulle vi alla köra bilar med följande egenskaper:
Utan någon anledning kraschar bilen två gånger om dagen.
Varje gång vägmarkeringarna målas om måste du köpa en ny bil.
En enkel manöver, exempelvis en vänstersväng, får din bil att stanna och vägra starta igen. Det enda som hjälper är att du byter motor.
Endast en person i taget får använda bilen, såvida du inte köpt Car95 eller CarNT, men då måste du köpa flera säten.
Varningslamporna för olja, vattentemperatur och liknande skulle ersättas med en varningslampa för "allmänt bilfel".
Airbag-funktionen skulle säga "är du säker" innan den löste ut.
Apple skulle tillverka en Macintosh som gick på solenergi, var driftsäker, fem gånger snabbare och dubbelt så lätt att köra, men som bara kunde användas på 5 procent av vägarna.
Nya säten skulle kräva att alla har samma rumpstorlek.
Alla skulle få gå över till Microsoft Bensin.
Man skulle få bygga om alla vägar för Microsoftbilarna. De kan köra på de gamla vägarna, men bara väldigt, väldigt sakta.
Olje-, temperatur-, motor-, och bensinvarningslamporna skulle ersättas av en enda lampa; "allmänt motorfel".
Du skulle vara under konstant press att uppgradera din bil.
Då och då skulle bilen, av inget speciellt skäl, bara dö, varpå du är tvungen att starta den igen. Konstigt nog så skulle du ta detta som ett helt normalt fenomen.
Folk skulle bli upphetsade av de senaste versionerna av Microsoft Bil att de helt glömmer bort att samma 'nya' funktioner funnits hos andra fabrikanter sedan flera år tillbaka.
Om du var inblandad i en olycka skulle ingen veta vad som hade hänt.
onsdag 18 februari 2009
"Jänny"
Bullar och sopor

Jag ska sälja min bostadsrätt inne i stan. Den som min far har bott i så länge han kunde sköta sig själv. Igår var vi där en sväng för att rensa i garderoberna, och passade på att gå över till hans särbo, Rut. Hon hade bakat, så det bjöds på nybakta bullar. Det är något särskilt med att få komma hem till äldre människor. Deras hem ger mig en sådan trygghetskänsla. Ibland avundas man dem som jobbar inom hemtjänsten...
Vi var även en sväng till soptippen med det vi inte kunde skänka till Röda korset eller Erikshjälpen. Vilken befriande känsla det är att få slänga saker! Så mycket oro och bekymmer som följer med ner i containern. Fast ibland kan man behöva få bli lite nostalgisk först och eventuellt få gråta en tår, men spara ska man inte, inte saker som tar energi.
Man ska försöka göra rent hus efter sig innan man dör, och inte lämna efter sig några tunga ok för barnen att bära...
Jag vill inte från min molntapp höra barnen säga "- men inte kan vi slänga fars xxxx"
"Släng skiten!" skulle jag ropa...
Det finns några musikstycken som skulle kunna rädda många förhållanden...
Beyoncé - If I Were A Boy
En bättre version finner du här (kunde inte inbäddas)
Karin Thunberg om dans...
- - -
"Karin Thunberg är kolumnist i Svenska Dagbladet. Jag har under många år uppskattat hennes ord, och i sommar läser jag hennes bok " Mellan köksfönstret och evigheten, Om kärlek, vänskap och arbete"
Idag passerade jag ett avsnitt som beskrev hennes förhållande till dansen, ett avsnitt som jag citerat nedan...
” Det finns många gånger när vänliga läkare har frågat om jag behövt en burk med lugnande medel. Bara ifall att. Över det värsta. Som när mamma dog. Eller när jag skilde mig första gången.
Envist har jag avböjt alla försök till konstlat lugn. Nej, tack, jag vill inte droga ner mig, inte luras till lättnad på artificiell väg. Hellre cyklar jag – eller dansar.
- - - [jag hoppar över hennes beskrivning av cyklingen]
Andra nätter dansade jag, svettlycklig.
Kanske ligger det i generna, denna kärlek till vanlig pardans. Kanske finns det en speciell dans-gen hos oss som växte upp på landet och inte hade så många andra nöjen än att åka iväg till en dansbana för att träffa jämnåriga och känna en fläkt av romantik och äventyr.
Jag har mött framstående politiker som vid närmare eftertanke inte alls gick in i sitt parti av ideologiska skäl eller för att de ville förändra världen. Först och främst ville de dansa. I ungdomsförbunden fanns likasinnade och på lördagskvällarna ordnade man dans längs ensliga vägar och ödsliga smågator.
Mina morföräldrar möttes första gången när han bjöd upp henne på ett julkalas.
- Tänk, berättade mormor med lysande ögon när hon varit änka i många år. Tänk att det var just mig som han gick fram till. När det fanns så många andra söta flickor i rummet. Flickor som kom från mycket finare familjer.
Mina föräldrar möttes på en midsommardans. Där vaknade deras förälskelse.
Själv har jag dansat mig till både kärlek och vänskap. Men mest har jag dansat mig till livslust, livskraft.
Pappas fötter. Köket i huset vid havet. Det är 50-tal och i fönstret står radion och spelar Två solröda segel och pappa dansar ut med mig, tvärs över golvet. Jag står på hans fötter, det är lättast att börja så.
- Känn rytmen, tös, uppmanar pappa och jag blundar och vet inte var rytmen finns, jag vet inte ens vad ordet betyder. Men när pappa lyfter sina fötter följer min kropp med och jag känner att det stämmer, att så här ska stegen vara. Det är nog detta som kallas rytm.
Två steg och ihop. Två steg och ihop.
En flicka dansade med sin pappa och ingen av dem visste att där, under kökstakets lysrör, dansade de in en livslång glädje i hennes ben och kropp.
Man måste inte sväva ut i famnen på den man känner och älskar. Dansens gjädje går att dela med så många flera. För några minuter kan vi förenas i musiken och smälta samman till en enda kropp. Även om vi inte vet namnen på varandra och aldrig mer kommer att träffas.
Finns ingen partner kan man dansa med sig själv eller utnyttja det som finns till hands där hemma.
En någorlunda medgörlig katt, en sopkvast – eller ett mycket litet barn.
Jag kommer alltid att minnas att jag dansade men min pappa men jag kan inte minnas att min mamma och han någonsin dansade.
Ändå tror jag att de kastade undan köksmattan och tog sig en svängom när vi barn hade somnat.
Nog måste det ha varit så.”
Jag tror att jag ska ta med mina barn på dans lite oftare... "
"Dansinspiratör"
Övik
Att få vara instruktör/inspiratör tillhörde verkligen helgens höjdpunkter. Bl.a fick jag vara instruktör åt Karoline från västergötland (på bilden nedan tillsammans med mig). Hon hade "lurats" med till öviksmaran av sin syster, som hoppades att hon skulle få smak för vår typ av dans. Karoline är i grunden en buggtjej som dansade basic foxtrot, och som haft synpunkter på sin systers lite väl "tighta" dansande. Men innan maran var slut hade hon blivit riktigt förtjust i både norrlandsfox och gnuss. Vill hon, så dröjer inte länge förrän hon är lika eftertraktad som sin syster på dansgolven. Dock var hon en hård förhandlare och tvingade mig att bugga vid flera tillfällen som kompensation...

Gävle
På söndagen var jag på Estraden i Gävle, och jag hade fått i uppdrag av Susanna att lära en barndomsvän till henne, Åsa, att dansa fox. Åsas sambo Henrik fick sig också en lektion, dock inte av mig utan av Ninni och Susanna. Åsa är en nybörjare (förutom skolfoxtrot) som nu börjat på en buggkurs. Lektionen resulterade i följande blogginlägg: Börjar förstå
Det märks att Åsa är från hälsingland, om hon vill kan hon snart vara en av de bästa...
tisdag 17 februari 2009
Café UH Örnsköldsvik
fredag 13 februari 2009
Kvinnor är inte lätta att tillfredställa...
Så här med en stor del av livet i backspegeln så kan jag påstå att jag nu har ett bra hum om vad Ni egentligen vill ha. Problemet är bara att perspektivet blir så snävt i ett förhållande, att man helt förlorar sin känsla för timing...
Och inte kan Ni tänka Er att berätta vad Ni vill ha när Ni vill ha det... Hmmm...
Men i helgen ska jag Flirta! I hela 16 timmar på Öviksmaran. DET är något jag är bra på... eller i vart fall att få Er att känna Er sedda... för det är ju allt som krävs, eller?
Dans är förresten en ypperlig källa till att få och ge "nettokärlek", inte sällan är nettokärleken under en enda dans mångt mycket större än under ett långt förhållande...
Till Er kvinnor:
Jamie O'Neal - "Like a Woman"
torsdag 12 februari 2009
Lister
En annan erfarenhet jag fått från när jag renoverade sekelskiftesvillan var att äldre lister till stor del är kvistfria. Något som man bör eftersträva då det underlättar målning. Är det många kvistar måste de schellackeras vilket skapar en slätare yta över kvistarna, vilket i sin tur gör att de ändå kommer att synas när listerna är målade, även om kvistarna inte blöder igenom...
Konst: en mycket speciell etsning...
Då påpekade hon att konstnären uppenbarligen utelämnat, eller retuscherat bort en kroppsdel på plåten. En kroppsdel som enligt henne skulle ha tillhört konstnären själv.
Ser Ni vilken kroppsdel?
Annika
Normalt så har jag lätt att tröttna på att dansa med de jag dansar mycket med, men med Annika är det annorlunda. Jag tror att det beror på att vi aldrig riktigt når ända fram till fulländning, trots att vi bitvis är så nära.
Vi är väldigt lika i hur vi tänker och agerar, men har samtidigt oerhört olika preferenser i livet. Troligtvis en miljöskada :-)
Det är mycket nu...
Texten är väl inte riktigt jag... jag är ju agnostiker, men jag gillar videon!
Det är en underbar uptempofox, för Er få som fått dansa med mig till en sådan...
Carrie Underwood - "Jesus, Take the Wheel"
onsdag 11 februari 2009
Att vara vuxen
Jag svarade att "vuxen, det är något man påstår att barnen inte är när de är för jobbiga, och man vill att de ska skärpa sig, åtminstone för en stund."
Vuxen blir man aldrig...
Dock så blir man mer och mer medveten om tillvaron... i varje fall en del av oss...
"I can't unlove you..."
Kärleken kan dock ta slut och är för evigt borta. Men inte sällan när ett kärleksförhållande tar slut, så står det en person kvar som undrar vad som hände. Den personen har ofta inte fått "älska klart". Då kan det bli så att kärleken fryses och bevaras för all framtid, i den personens hjärta. Det är vad jag tror att den här videon handlar om...
Fast då är det kanske inte kärlek det handlar om, utan hjärtesorg, och då är vi tillbaka där det här inlägget började, med att "sorg aldrig går över"...
(Hmmm... vilket cirkelresonemang...)
Hur som helst, här kommer videon...
Kenny Rogers - "I Can't Unlove You"
Konst: Sam Uhrdin
"Bildkonstnär, född 1886 i Siljansnäs, Dalarna, död 1964 i Stockholm. Han studerade på Caleb Althins målarskola och Konstakademien i Stockholm. Han har mestadels målat porträtt, folk och interiörer, från Dalarna, samt porträtt för Svenska Akademiens räkning, såsom K. Södervall, Esaias Tegnér, Gottfrid Billing, Sven Hedin och Selma Lagerlöf, dessutom konung Gustaf, professor Manne Siegbahn. Koloriten i allmänhet mörk, ansiktsdragen skarpt markerade."
Källa: Konstnärslexikonett Amanda
Sam Uhrdins konstverk såg jag ofta under min tid i Leksand. Inte sällan i privata hem. För mig så hans konstverk lika med den starka röda färgen i hans "vid härden" målningar. Nedanstående tavla är ett bra exempel på detta.
Min blogg har en "systertidning"

Jag såg att det finns en tidskrift som heter "Easy Living Magazine". Du hittar det på välsorterade pressbyråer.
Inte riktigt samma tema som min blogg men ändå...
Konstnärer / Konstverk
Jag kommer nog att starta med Sam Uhrdin.
Jag återkommer...
tisdag 10 februari 2009
En dröm...
Talvisota
En av de få filmer som jag verkligen kämpade med att få tag i. Jag har sett den många gånger. Det finns inga som kan göra krigsfilmer som finnarna. Mången tår har jag fällt över den här filmen.
Finlands sak var vår...
"Empty rooms"
Jag vill visa den för att tydliggöra en av grundfilosofierna i min inredningsidé.
Ett rum måste vara utformat så det ger en kvalité- och skönhetsupplevelse även om det är helt omöblerat.
För att det ska göra det, är det viktigt att detaljerna: Trä, spik, lister, färtypsval och väggbeklädnad andas kvalité, proportionalitet och omtanke.
På nedervåningen i mitt hus är det inrett i "funkis", något som, enligt min mening, är min grundfilosofis motsats.
Att "stoppa strumpor"
måndag 9 februari 2009
Susannamagdalena har återigen överträffat sig själv!
En bild på Jana och Ronny från i fredags på Yesterday:

(upphovsrätt susannamagdalena.se)
Mer bilder finner Ni här
Urskogsromantiker...
Det var en annan värld jag växte upp i...
Vi cyklade utan hjälm
Vi hade två TV kanaler
Vi hade alla sett samma TV-program kvällen före
Vi hade inget säkerhetsbälte när vi satt bak i bilen
Vi hade fodrade jeans som färgade av sig i snön när vi åkte kana
Vi åt Storstrut, Flirt och Puckstång (se GB:S nostalgisida)

Bucky Covington - "A Different World"
Starka kvinnor II
Den här kvinnan både attraherar och skrämmer mig...
Jag hoppas att hon inspirerar en av mina vänner, och även Ni andra förstås... ;-)
Joey & Rory - "Cheater, Cheater"
Jan Johansson i mitt hjärta...
Erik konstaterar att "ingen seriös jazzlyssnare kommer undan "Jazz på svenska""
Själv skulle jag vilja säga att INGEN (jazzlyssnare eller ej) kommer undan Jan Johanssons musik när de väl fått lyssna på den. Jag tröttnar aldrig på den. Jag lyssnar aldrig på Jazz, jag förstår den inte, men Jans musik lyssnar jag på, och förstår. Han har verkligen en förmåga att personifiera det svenska vemodet.
Nedan en av mina favoriter, dock inte från skivan "Jazz på svenska", utan från samlingen "musik från fyra sekler" som ursprungligen producerades för TV.
Höj volymen, blunda och förundras...
Jan Johansson - "Vem kan segla förutan vind"
Ultrakoncentrerad kärlek
Jag kommer dock inte att tänka på "one night stands", jag tänker på den kärlek som av en eller annan orsak aldrig kan bli av. Beroende på avstånd, pågående förhållanden, barn eller andra bindningar, eller att man helt enkelt inte kan leva tillsammans eftersom kombinationen av bådas personligheter snabbt skulle döda kärleken...
- Den kärlek som vid ett eller några få tillfällen tillåts "leka med tanken"...
- En gemensam illusion av vad som kunde ha varit, om...
"Det vackraste i livet är illusionerna om livet"
Jennifer Hudson - One Night Only
söndag 8 februari 2009
Testamente för separerade kvinnor...

Det finns en stor grupp kvinnor som har behov av att skriva sitt testamente. Det är separerade kvinnor, med underåriga barn, som inte har "fullt förtroende" för sin ex-partners möjligheter att ta hand om de gemensamma barnens vård och den från henne arvfallna egendomen, för det fall hon går bort.
Jag gissar att flera av mina läsare är i samma situation, men Ni har väl sedan länge tagit tag i saken, eller hur?
Camilla
Dans i Bergeforsen
lördag 7 februari 2009
And I'm Telling You I'm Not Going
En scen som bitit sig fast är den där Jennifer Hudson framför Jennifer Hollidays hit "And I'm Telling You I'm Not Going". En melodi jag ofta hört men som jag aldrig egentligen reflekterat över vad den handlar om, men i filmen passar den som handen i handsken...
En annan underbar melodi i filmen är när Beyoncé framför "Listen"
Afternoon tea i Storhogna
fredag 6 februari 2009
What hurts the most, Was being so close...
Budskapet - Dela med dig av dina tankar och känslor idag, i morgon kan det vara för sent.
torsdag 5 februari 2009
Bättre blir det inte...
Vemdalsskalet i strålande eftermiddagssol, perfekta pister, nästan ensamma i backen, lyckliga barn och en euforisk Susanna...
... och i kväll äter vi grillbuffé på högfjällshotellet och lyssnar/dansar till Blender...
tisdag 3 februari 2009
Lite bloggande nu...
torsdag 29 januari 2009
Hemmagym utan maskiner

Sedan jag fick chansen att ha mina barn på heltid, så kan jag inte längre gå på mitt gym. Det finns helt enkelt inte tid till det. Men träna behöver man, annars kan man inte bygga upp den överkapacitet som krävs för att man ska kunna orka med sin vardag.
Ett bra tips till träningsprogram som finns på nätet är sajten Made in lumpen. Där visar Joe och Jennie från dansgruppen Bounce upp ett program, som Du kan göra när som helst och var som helst. Sajten är producerad i ett samarbete mellan totalförsvarsmyndigheterna Styrelsen för psykologiskt försvar, Pliktverket, Försvarsmakten och Krisberedskapsmyndigheten, och har bl.a. tagits fram i syfte att hjälpa De som vill komma i form till mönstringen. Men övningarna passar sig för oss alla!
På tåget... tänker jag på barnlösa kvinnor... och skönhet...
Barnlösa kvinnor
Inte sällan är det föräldrar med barn på det tåget. Kanske barnlediga inflyttade stockholmare som ska hem och hälsa på farmor eller morfar i Norrland. Snett mitt emot mig satt det en ung mor med sina två sovande barn. En liten son på ca 3 år sovandes i famnen och en nyfödd som låg och sov i sin bärväska. Det var något fridfull över henne...
Jag kom att tänka på hennes motsats, "o-mödrar" eller "ickemammor". Jag har svårt för sådana. Kvinnor som ännu inte har fött barn har något jagat över sig. Det är som om de söker något de inte kan ta på, något de ännu inte kan definiera. De har alla möjligheter i världen, men riktigt lyckliga är de inte. Det är lättare att bli lycklig om ens tillvaro är begränsad...
Jag har en vän som jobbar inom äldrevården. Hon påstår att det är de barnlösa som blir "bittra surkärringar" på sin ålders höst...
Hoppas att ingen tar illa vid sig, jag generaliserar, jag vet, jag brukar göra det, det blir lättare att se den röda tråden i livet då...
Skönhet
Jag reagerar på hur vackra alla människor i kupén är, alla på sitt sätt. Jag har lätt för att se skönhet hos människor. Det började redan när jag målade i olja, och har förstärkts nu när jag återupptagit fotograferingen. Så många vackra bilder som gick min kamera förbi där idag...

(Gammal hobby, tre oljor och en akvarell. Fast visst gjorde jag dom delvis för att impa på tjejer)
"No bullshit-brands" II
Gjorde istället ett impulsköp... En Patagoniajacka! I canvas, med fiberpälsfoder.

Patagonia är ett märke som har HÖG "no bullshit-brand"-stämpel hos mig. Jag har inte köpt mycket patagoniaprodukter, bara shorts, shirts och några väskor. Jag är dock inte riktigt överrens med deras design och färgsättning, MEN när jag hittar något så har det aldrig gjort mig besviken. Det är rena decenniumplagg. Priset är dock därefter. Men om jag verkligen gillar någon av deras produkter så vet jag att jag inte blir besviken.
Idag hade jag dock lite problem med att välja storlek. Jag har sedan några månader tillbaka insett att jag gått från en "L"-människa till en "M"-människa, och det gav mig huvudbry. Tidigare har det inte varit något att diskutera, det har varit "L" som gällt. Men nu... Hmmm...
Jag kom dock fram till att detta är ett plagg jag bara kommer att slänga ovanpå min T-shirt, så det fick bli en "M". Den sitter ju snyggast också...
Sen gillar jag såklart sådana här uttalanden:
"We guarantee everything we make. If you are not satisfied with one of our products at the time you receive it, or if one of our products does not perform to your satisfaction, return it to the store you bought it from or to Patagonia for a repair, replacement or refund. Damage due to wear and tear will be repaired at a reasonable charge. "
onsdag 28 januari 2009
Saknad...

En förälskelse förde oss samman, och en annan skiljde oss åt. Du fick aldrig vara med och bestämma, utan fick snällt foga dig, även om Du alltid varit bra på att säga din mening.
I nästan tio år fick vi gå genom livet bredvid varandra.
Inom kort är Du stor nog att ta egna beslut. Jag hoppas att Du lärde dig något på vägen...
Jag saknar dig, ditt sällskap och våra samtal...
/ "PappaSven"
Fast å andra sidan...
Fast å andra sidan... så kanske det är de små egenheterna man förälskar sig i... och värdesätter...
Joe Nichols - "Another Side Of You"
Mina illusioner

Illusioner kan vara farliga. De kan ge dig en felaktig uppfattning om tillvaron, eller förväntningar vilka skapar olycka och besvikelse när de inte infrias.
Men om man är medveten om att illusionerna är just det, illusioner, då är de härliga att ha, och odla. Tjejerna ovan är två av mina illusioner, jag älskar att älska dem! Men för att bevara dem som illusioner, och inte råka putta ner dem från den piedestal jag satt dem på, så gäller det att vara försiktig. Man får inte komma dem så nära att man riskerar att komma underfund med att de egentligen är två helt vanliga tjejer med taskigt morgonhumör som även kan dela ut dödande blickar, och repliker.
I helgen träffas vi... och jag ska försöka att hålla mig på behörigt avstånd...
Dans, Dans, Dans...
"No bullshit-brands"
Jag har länge försökt hålla mig till "Kvalitet" före "Status". Men visst måste det se diskret och bra ut också. Jag är särskilt noga beträffande skodon. Ett par skor eller kängor måste helt enkelt kunna hålla, både fysiskt och modemässigt, i minst 10 år. Det är med sorg jag konstaterat att "Kinnaskon" lagt ner sin tillverkning.
Men när det gäller barnkläder så tänker jag nog lite annorlunda. De växer ju ur sina kläder så fort. Fast helt konsekvent är jag inte. Jag älskar ju att handla på Polarn och Pyret...
tisdag 27 januari 2009
Modern dansbandsmusik
Här ska Ni få ett exempel på vilken musik jag dansar foxtrot till på dansbanorna. Låten spelas i videon av Sugarland och John Bon Jovi, men på dansbanorna spelas den bl.a. av dansbandet Blender
Bon Jovi - "Who Says You Can't Go Home"
Gör en klädrulle
Vem är jag?
(undertecknad i somras, lite rundare, lite sötare...)
Jag undrar om de tidningar och tidskrifter man läser, säger något om en person?
Jag tror det.
Själv får jag följande i postlådan:
- Svd
- ATL
- LAND
- Skogen
- Vi skogsägare
- Skogsbruket (finsk skogstidning)
- Råd och Rön
- Byggnadsvård
men jag har ingen lokaltidning...
Sen läser jag "Lantliv" men prenumererar inte på den, eftersom den inte är värd pengarna. Men om det nu är så att jag köper alla tidningarna, så borde jag ju prenumerera eftersom det är dyrare att köpa lösnumren... Hmmm... ologiskt... eller försöker jag att göra någon sorts "statement"?
Säger ovanstående något om mig? Ni som vet?
... och vad läser du?
måndag 26 januari 2009
Julgranen
Snittblommor står sig inte i evighet inte vår gran heller. Snart orkar den inte längre. Den har lite smått börjat barra och de skott den skjutit börjar torka. Jag läste att man kan förlänga levnaden genom att kapa granen igen. Kapstället sätter visst igen med slam efter en tid, men ett sådant företag vet jag inte om jag har lust med att företa.
Nedan visas en bild på ett skott som granen skjutit.
söndag 25 januari 2009
Blod är tjockare än vatten...
Jag undrar jag. Själv har jag fått erfara hur mycket mer "Miljön" betyder än "Arvet".
Videon handlar om frånvarande fäder. Min biologiske far har jag aldrig mött, jag har aldrig känt något behov av det, jag vet dock var han bor och att han inte har några fler barn än mig, och att han från början motsatte sig min adoption...
Kellie Pickler - "I Wonder"
lördag 24 januari 2009
fredag 23 januari 2009
Bonuspappor, surrogatpappor, styvpappor
Här är några videos på ämnet. Först en video om en biologisk pappa och sedan två med bonuspappor.
Billy Currington - "Walk a Little Straighter"
Brad Paisley - "He Didn't Have to Be"
Blaine Larsen - "The Best Man"
Min vardag II
Idag fick jag bekräftelse på att jag inte varit helt fel ute när jag såg följande text i SvD:
"Egentligen är idealet att sova 20.00–04.00, det är så vi är konstruerade, men det är lite svårt att få till stånd i dagens samhälle, säger Torbjörn Åkerstedt."
(Artikeln finner du här: Kroppen älskar vanor)
Dock så ställer jag mig lite frågande till varför det skulle vara så svårt att få till stånd sådana sovvanor i dagens samhälle? Jag har ju lyckats...
Flexibilitet
Där lyfter Gunnar Aronsson fram en äldre definition av flexibilitet
”Flexibilitet innebär att ha reservkapacitet som omedelbart kan användas för hantering av oväntade situationer och uppgifter”
(Gregory Batesons)
Anna Asker kommenterar i artikeln:
"– Med den definitionen är en hel del av det vi tycker är flexibelt inte alls flexibelt. Om man tänker på det slimmade företaget så har de gjort sig av med reservkapaciteten. Eller i privatlivet, hur mycket reservkapacitet har människor kvar att hantera när de hamnar i oväntade situationer?"
Själv kom jag att tänka på hur väl detta stämmer med min egen strävan:
"Jag strävar efter att göra min tillvaro enkel, för att kunna behålla handlingsfriheten och möjliggöra spontaniteten i mitt liv."
onsdag 21 januari 2009
Lebensraum
Mina möbler är de största energitjuvarna i mitt liv för tillfället.
Starka kvinnor
För mig är starka kvinnor inte fysiskt starka, vackra eller känslokalla. Det är istället professionella, empatiska och livsbejakande kvinnor. De kan gråta, slåss, skrika, sparkas och dansa, men de strävar alltid efter att vara "Fair, Firm and Friendly"... De lyckas inte alltid, men de strävar på...
Låten som inspirerade mig till detta inlägg:
Kelly Clarkson - Never Again
Sanning eller osanning?
Din livstid är egentligen den enda tillgång Du har. Har Du råd att förslösa den?"
(Min kommentar på ett blogginlägg)
tisdag 20 januari 2009
"So much cooler online"
En kul video på en speciell dag!
Brad Paisley - "Online"
måndag 19 januari 2009
Susanna kan trolla...
Till och med jag blev riktigt hyfsad på bild. Syns det att det är två jurister som dansar?

(foto: susannamagdalena.se)
Tillbaka på rätt spår...
"Jag strävar efter att göra min tillvaro enkel, för att kunna behålla handlingsfriheten och möjliggöra spontaniteten i mitt liv."
Shit vad jag har spårat ur nu!
Följande gäller:
"Take a moment"... - Analysera - Agera - Ta och behåll initiativet!
söndag 18 januari 2009
Min tro...
Hade jag inte varit det, så hade jag kanske blivit präst, för jag tror att det skulle ha passat mig...
"Love is all that matters after all"...
Här är en låt för Er... Ni ska veta att jag tänker på Er...
Carrie Underwood - "So Small"
fredag 16 januari 2009
Första inredningsinlägget av många...
Nu åker pallen ut från badrummet!
Behöver jag en pall så kan jag låna kökspallen...
- - -
"Be faithful to your own taste because nothing you really like is ever out of style. "
Billy Baldwin





















