onsdag 9 november 2011

Så kan man väl inte göra, eller?

Fråga:

Kan man gå fram till en främmande person av motsatt kön och säga:

"-Hej! Du intresserar mig. Du ser trevlig ut och du väcker något i mig. Jag undrar om jag kunde få låna dig i en kvart eller så, bara för att få känna efter om min första impuls stämmer med verkligheten?"

Jag bara undrar. För så gör vi i dansvärlden.

Men skulle det fungera även i vardagen?  På ett varuhus till exempel?


Jag gillar grovisar!

Det är en skön känsla att ha entreprenad- eller skogsmaskiner i arbete. Dom jobbar dygnet om, eller långa dagar, och arbetsresultatet syns tydligt. Så här under den mörka årstiden så ser man deras lysen både kvällstid och när man går upp på morgonen. Något som får mig att känna mig mer i händelsernas centrum än man känner annars, här ute på landsbygden.



Igår brast det...

Jag grät som jag inte gjort sedan... Uppsala 1992.

Men det fick inte vara länge. Tiden var knapp och allt ansvar låg på mig.

Det är inte lätt att vara ensam kvar. Men det finns många som har det värre än mig, så att bita ihop var nog rätt sätt att hantera situationen denna gången.

Julie Roberts - "Break Down Here"



söndag 6 november 2011

På premiär!

Jag var på Melissa Horns turnépremiär i Gävle. Jag, några par och hundratals sökande unga kvinnor.

Melissas texter är extremt självutlämnande. Det märks att hon är en kvinna som upplevt massor av besvikelser och gjort många misstag i sitt korta liv. Trots det har hon sinnesnärvaron och och perspektivet att skildra sina upplevelser i text och musik.

När man ser henne så går det inte att låta bli att slås av hennes utstrålning av självsäkerhet och närvaro i tid och rum. Det i kombination med hennes enkla klädsel och frånvaro av styling gör att respekten för henne inte kan bli större. Att inte förälska sig i henne IRL är svårt.

Men jag gissr att så snart hon inte omges av musiker och inte håller i en gitarr så återgår hon till att vara den unga förvirrade kvinna hon sannolikt är. Lika förvirrad som vi andra inför livet mysterier.

Mina favoriter från konserten var "På låtsas" (vid tillfället framförd i lägre tempo) och "Kungsholmens hamn"

Melissa Horn - "Kungsholmens hamn"





Melissa Horn - "På låtsas"



Pandoras ask

Facebook är ett fantastiskt verktyg för vänner, men en Pandoras ask för de som älskar varandra.


- Posted using BlogPress from my iPad

Vänner

Ibland saknar jag verkligen att ha en nära vän att bara snabbt kunna åka över till.


- Posted using BlogPress from my iPad

lördag 5 november 2011

Till Adele...

Adele... Inte för att det är en tröst, men...
Livet är inte så enkelt så att drömmar slår in. Livet är en kompromiss. Han har inte glömt dig, men kanske försökt förtränga dig.

"Det sliter på själens yta att minnas"

Adele - "Someone Like You"



Egna ord...

"Varför lämna något ofullbordat? Då blir man ju aldrig av med det."

Nyponen

Nyponen lyser röda i dikena längs min väg. Vackert kanske, men samtidigt ledsamt. Orsaken till det är att det inte brukar se ut på det sättet. Nyponen brukar plockas strax efter att de blivit frostnupna. Plockas av kvinnorna av den generationen som inte lät nypon förfaras eftersom de var en viktig del i det gamla självhushållet. Så sent som förra hösten bjöd jag några av damerna på kaffe under plockandet. Men i år lyser de med sin frånvaro.

Jag gissar att de inte längre orkar... :-/


onsdag 26 oktober 2011

Dansbröllop!

Ninnie och Thomas bröllopsvals:

Anne Murray - "Could I have this dance"

Självklart så fotade Susanna. Lite bilder finns på Ninnies blogg.






lördag 22 oktober 2011

Krig må rasa...

"Krig må rasa, faror kan hota, men i varje utsatt område finns alltid en kvinna som står där och hänger tvätt och upprätthåller det vanliga, det verkliga. "

Karin Thunderg, SvD


torsdag 20 oktober 2011

Men snälla Mellanskog...

Nu är Ni ute och cyklar igen.

I en artikel i "Vi skogsägare" står följande att läsa:

"- det här borde ha gallrats för länge sedan. Nu står de gamla träden bara och stampar."

"Genom att inte röja och gallra har skogen stannat av i tillväxt"

Man kanske skulle följa Mellanskogs råd. Slutar man att klippa gräsmattan så slutar den säkert att växa... :-D


onsdag 19 oktober 2011

"Dina händer... ja dom ber mig sova över."

Ikväll ska jag på konsert. Med Maritzas dotter...



Lady Antebellums nya

Ingen höjdare om Du frågar mig. Men vad vet jag...

Lady Antebellum - "Just A Kiss"



Vad folk gör, kort efter en separation...

VEVO har publicerat några av mina gamla favoritlåtar som inte längre går att se på sina gamla källor.

Här är Julie Roberts med "Wake Up Older"



måndag 17 oktober 2011

Alkohol och droger


"Vuxna som hinner umgås med barn och unga är den viktigaste skyddsmekanismen mot att tonåringar börjar med alkohol och droger"

Källa: SvD


lördag 15 oktober 2011

Frånvarande mödrar...

Kellie Pickler - I Wonder



Både Kellie och hennes mor är dumma som spån, men Kellie kan verkligen sjunga.

This is how it should be...

Det är i varje fall så här mitt perspektiv kommit att bli med åren, man har helt enkelt blivit visare tror jag...

Men det är så få som tänker så.

Sugarland (i den gamla konstellationen) - Just might (Make me believe)



Kommer jämt att tänka på dig Matilda när jag ser Jennifer Nettles, kan det vara kroppsspråket?


 

Vi lever i en lyckofixerad värld

Jakten på lycka knaprar på människovärdet och får oss att tappa självkänslan eftersom vi inte upplever oss som lika lyckliga som vi "borde vara"

Några citat ur "Epstein i P1":

- Lyckan är ett ouppnåeligt ideal. Vilket gör att vi alltid kommer att känna lidande, eftersom aldrig kommer mer än halvvägs.

- Vi kan inte vara lyckliga, men vi kan vara tillfreds. Att kämpa efter lycka är som att kämpa efter luft. Tillfreds kan vi vara i längre perioder men lycka kan vi bara uppleva som små "peak experiences"

- Det fungerar inte att vara människa och att inte vara lidande. Det finns så att säga inte i "tjänstebeskrivningen"

- - -

Någon som vill vara tillfreds tillsammans med mig?

tisdag 11 oktober 2011

Hälsingland i oktober



Gubben Pettson är tillbaka!

Ang mitt gamla inlägg alltså.

Någon gång i våras så hörde jag två melodier på radion. Sådana där melodier som får en att desperat försöka ta reda på vem artisten är och var man kan få tag på låtarna.

Båda beskriver på ett bra sätt mitt liv idag.

Den första dedikerar jag till min son.




Den andra melodin, är som skriven för en vän till mig. Det är som om hon sjunger sången till mig för att beskriva min relation.




Tips: arbetskläder för kvinnor

sheworkerwear.se

torsdag 6 oktober 2011

Snart nio år sedan...

En unik bild. Båda barnen sover samtidigt. Erik på kökssoffan, och Emma på TV-soffan.





Nu är det dags, att få ont i magen igen...

Så här är det hemma hos mig nu...


Se gärna även dessa gamla inlägg:  ETT   TVÅ

måndag 3 oktober 2011

Karsjö

På väg hem från Järvzoo tog jag omvägen förbi Undersvik. I Karsjö fann jag dessa hus. Fantastiskt vackert!

Dels gården som målats i falu ljus och har knutar, fönsterfoder och krönlist brutna med grön umbra,
och dels det otroligt vackra fönstret med pelargonen.

Observera att pelargonen växt ut på sidan av fönsterbågen!




Hur EU hamnat i en skuldfälla

Beskrivet av SvD Näringslivs krönikör, Andres Cervenka.

"Alla som har spelat Monopol vet hur det känns att hamna i en skuldfälla.

På bordet är det soprent bortsett från en och annan sladdrig femtiolapp och en lång rad pappersbitar med den olycksbådande texten Intecknad. När den lilla (jävla) hatten ännu en gång lyckas landa på Norrmalmstorg där ett hånflinande syskon låtit smälla upp ett fult Hiltonkomplex i rött brukar det betyda game over.

En oortodox lösning, förmodligen uppfunnen av en lätt sadistiskt lagd storebror, är att låta den skuldsatte låna pengar av sina medspelare för att hålla sig flytande. Vilket naturligtvis bara bidrar till att förlänga plågan.

Nästa steg är att låta förloraren låna direkt av banken. Detta kan teoretiskt sett fortsätta tills alla sedlar i banken är slut. Enda utvägen är då att köpa ett till Monopol-spel och skapa en ny bank att ösa pengar ur.

Det är ungefär där EU befinner sig just nu."



tisdag 27 september 2011

torsdag 22 september 2011

På tal om IDOL...

Vad hände med David Archuleta?

Själv har jag aldrig hört någon bättre deltagare.

Länk


Färglexikon för män

Detta är något som jag länge varit i behov av  för att kunna fungera på en arbetsplats full av kvinnor. Själv gör jag tappra försök att återingöra ordet "brandgul". En jättebra benämning på en färg. Man fattar ju direkt hur den ser ut. "Orange" är en anglosaxisk benämning på en frukt med brandgul färg, så det så!



"Färger kända som röd:


■Bordeaux

■Cerise


Färger kända som mintgrön:

■Turkos


Färger kända som blå:

■Koboltblå

■Kornblå

■Marinblå

■Azur (se även lila färger)


Färger kända som brun:

■Beige

■Khaki

■Vanilj

■Creme

■Caffe Latte

■Cappuccino


Färger kända som grön:

■Mossgrön

■Limegrön

■Olivgrön


Färger kända som lila:

■Purpur

■Violett

■Indigo

■Gredelin

■Azur (se även blå färger)


Undantag – Aprikos – en i princip okänd färg. Killar kan beskriva den som rosa, gul eller orange beroende på baskunnande och nivå av färgblindhet."


(Snodd från moderskeppet)



fredag 16 september 2011

Fröken Frost

Ännu en fantastisk dikt av Sofia. Du är så bra, både på att skriva och dansa...

~Fröken Frost~

30 graders värme o svetten rinner, ändå har jag en isklump
i min mage som vägrar försvinna.
Mina tårar faller som istappar från mina ögon
o vart jag än går följer ett moln av frost.
(Varning för ras, gå så försiktigt du kan?)


Bäddar ner mig under duntäcken, lägger mig
i solarium, stänger alla fönster i lägenheten
o struntar i att jag inte längre kan andas.
(Förnånjäklagångbordejagväländåtinaupp?!)


Märker att folk börjar undvika mig.
Antar att de vill slippa köldskadorna jag ger som bieffekt av min vänskap.
Sätter mig i bilen som hostar till som om det vore vinter,
åker 7 mil norrut till en by som jag en gång i tiden nästan såg som min.
Väl framme går jag med skakande ben till din dörr o knackar på.
(Hör skallrandet av mina egna knän)
Dörren öppnas o där står du.
Kastar mig i din famn o känner värmen som plötsligt smeker min hud.
Känner klumpen i min mage plötsligt lösas upp.
(En kokong som släpper ut tusentals fjärilar.)
Solskenet i mitt leende smälter mina tårar o när jag skakar
ut mitt hår yr ingen frost runt mig längre.
(kanske lite damm dock?)
En snögubbe som en kort stund blir en vacker prinsessa.
Jag mår så bra att jag inte vågar släppa taget om dig...


Men, så säger du nåt vasst, utan att ens märka det själv.
O jag känner hur leendet stelnar.
Tårar börjar rinna o lämnar en liten isig pöl vid min sida.
Börjar nysa snöflingor o kräkas upp isbitar.
Springer ut innan du märker den kalla brisen ifrån mig.


Vad gör man när den enda som kan få en att må bra är den
som från början gjort att man förvandlats till Fröken Frost?


Författare: Sofia Bjelke
Som också skrivit denna

torsdag 15 september 2011

Inspiration, vad är det?

"Inspiration är en stor fet myt som författare vill hålla uppe för att behålla mystiken kring yrket"

Camilla Läckberg (källa:SvD)


Intressant citat. Wikipedia definierar inspiration på följande sätt:

"Inspiration (av latin inspiro, inblåsa, väcka liv i), ett stimuli som sätter igång mental verksamhet. I talspråk har ordet felaktigt kommit att betyda motivation eller kreativitet (särskilt sådan som direkt är påverkad av någonting). Historiskt har ordet används av kristna för att beskriva en ingivelse från Gud. Den traditionella uppfattningen bland kristna är till exempel att Bibeln författats genom gudomlig inspiration (given av den helige ande).
Inom fysiologin menas inspiration inandning."

Camilla har förstås rätt om hon menar att inspiration skulle vara något som bara "helt ur intet" ges till några få personer som anses värdiga att få det.

Mitt eget stimuli måste jag söka hos andra människor och genom att ge mig själv ett miljöombyte eller nya perspektiv. Jag arbetar mycket bättre med människor omkring mig eller om jag belönar mig själv med ett cafébesök den dagen ett tungt arbete ska genomföras i hemmet.

Det är möjligt att jag skulle kunna få samma effekt genom självsuggestion. Det har jag inte testat annat än inom idrotten. Någon som gjort det? Kom gärna med ett tips på hur det skulle gå till i så fall.



Luras inte av män med slips.

För en tid sedan läste jag en kolumn av Svd:s Ola Wong. Han berättade hur svårt han alltid hade haft för slipsar. Han såg slipsen som meningslös. Annat än som anordning som "stryper syretillförseln till hjärnan".

Han skrev även:

"Jag fick mer argument när jag åkte hem och läste The Black Swan. Författaren Nassim Nicholas Taleb gör en imponerande slarvsylta av slipsen. Slips bärs i yrken där språket ”är skapat för att få lögner att verka som sanning och ren luft som något solitt”, som Orwell skrev i Why I write. Tänk börsanalytiker och andra åsiktsmaskiner. Tragiskt nog belönar vi bluffarna ju mer tvärsäkra de är. Ingen köper prognoser av någon som erkänner att framtiden är för komplex att förutsäga. Ingen journalist vill intervjua dem."
Det ligger något i vad de säger. Det enda undantaget bland "slipsyrkeskårer" jag kan komma på är juristerna vid våra domstolar. De har jag det största förtroende för. Övriga: politiker, företagsledare, analytiker, bankmän m.fl. försöker oftast bara sälja på mig något jag inte egentligen har behov av.

Själv brukar jag oftast bära skjorta utan slips under min kavaj (när jag undantagsvis har en sådan på mig). Självklart med översta knappen oknäppt. För egentligen är jag mer en motståndare mot tighta kragar än mot slipsar i sig...


onsdag 14 september 2011

Vardagspusslet.

Jag skulle aldrig få vardagspusslet att gå ihop om jag inte lyckades gå upp två timmar före barnen på morgonen.

måndag 12 september 2011

En liten danskväll i Övik...

Lika passionerat som vanligt. åtta timmar nonstop gånger två.

Själv har jag problem med Öviksmaran. Den ger mig en sådan post-mara-ångest att jag verkligen undrar om det är värt besväret att åka dit. Men egentligen beror nog inte sinnesstämningen på dansen, utan på Övik som stad, och dess placering på världskartan.



söndag 11 september 2011

Beslut i blindo eller ej?

Visst kan det vara lättare att fatta svåra beslut i blindo. Då kan man ju leva på hoppet längre.

Att underrättelseläget är bra underlättar inte alltid beslutsfattandet, om läget är kritiskt.

torsdag 8 september 2011

Bilder av LIV, i dubbel bemärkelse...

Den tragiska flygolyckan igår och en länk som min vän NEL lade ut på facebook fick mig att reflektera.

Den typ av fotojobb som innebär att man bara följer ett par eller en familj några timmar, en dag eller en helg i syfte att skildra dom som personer, deras liv och deras kontakt, är fantastiska.

Sådana fotojobb skulle jag gärna vilja medverka i...

Bilderna på Stefan Liv med familj finner du  HÄR


Efter tips av Susanna så kan jag nämna att bröllopsbilderna finns här


onsdag 7 september 2011

Livets stora val

"Hur ska vi kunna tro på kärleken, i grunden?
Hur ska vi våga lita på att den håller, genom åren?

Låt oss vända på frågorna:
Hur ska vi klara att leva om vi inte vågar tro, inte vågar lita på?"


Ur Karin Thunbergs bok "Mellan köksfönstret och evigheten"



Skilsmässofunderingar...

Några citat från en debatt föranledd av en insändare i SvD.


"Liknande åsikt har signaturen Strix94: ”Nästan allt är en mänsklig rättighet – utom en trygg och stabil barndom. Ty en sådan inkräktar på de narcissistiska föräldrarnas ’behov’ av omväxling och ansvarslöshet.”

Flera berättar om sina egna erfarenheter, som signaturen Lisa: ”Hade nog önskat att mina föräldrar skilt sig, men det gick ju inte för sig i en liten håla under 70-talet. De är fortfarande gifta och lika olyckliga som alltid. Det är inte kul att höra sina pensionerade föräldrar ständigt gräla, ständigt nedvärdera varandra och ringa och kräva att vi barn tar någons sida ...”

Peter Bergenwall skriver att ”det största problemet vid skilsmässor är inte skilsmässan i sig, utan att föräldrarna/parterna ofta har svårt att hålla sams och undgå att prata nedlåtande”."


Själv har jag inte kunnat sätta ner foten riktigt. Så här i efterhand tycker jag att barnen klarade av skilsmässan väsentligt bättre än vad jag befarade att de skulle göra, och delsatt de nu, fem-sex år efteråt, är mer märkta av separationen än vad jag, glad över hur bra de hanterade saken, trodde att de skulle bli.
dels

tisdag 6 september 2011

Befriad!

Årets källarpadda är nu utsläppt. En bra bit hemifrån.
Jag vill ju inte gärna att förra årets tragiska dödsfall ska upprepa sig.
Se inläggen:

Tur eller otur?

Vi har sorg...

 Karin är dock förtvivlad över att alla smågrodor i källaren nu inte längre har någon vårdnadshavare...



måndag 5 september 2011

En fantastisk snabbfox...

Joshua Kadison - "Jessie"



Du vet väl att du inte får någon pension?

SvD Näringslivs krönikör Andreas Cervenka skriver i söndagen krönika om vårt pensionssystem. Kontentan är att vill man ha något att leva av på ålderns höst så är det säkrast att man spar ihop dessa pengar själv, annars talar allt för att du kommer att få det väldigt knapert.

"...2011 innebär en vändpunkt.

För första gången väntas antalet människor i Europa som är mellan 15 och 64 år att sjunka. Samtidigt accelererar antalet som är 65 år och över.

Med andra ord kommer snart de intäkter som flyter in till staten inte vara i närheten så stora att de räcker till för att uppfylla de löften om pensioner och sjukvård som har ställts ut.

Ekonomen Jagadeesh Gokhale uppskattade i en rapport för två år sedan att denna skillnad mellan löften och verklighet innebär att det fattas en summa motsvarande över fyra gånger brutto nationalprodukten för det genomsnittliga landet i Europa. Eller i runda slängar 48 000 miljarder euro för hela EU.

I USA beräknas hålet i socialförsäkringssystemen uppgå till 66 000 miljarder dollar. Med andra ord ett pyramidspel i en skala som får Bernie Madoff att framstå som en tonårssnattare.

Beräkningarna förutsätter att staterna kommer att hålla fast vid tidigare välfärdslöften, något som allt fler börjar inse är lika troligt som att bli oligark på Keno.

Inte minst eftersom många länder redan nu maxat sina offentliga kreditkort.

För att ens komma i närheten av balans krävs förändringar som är så radikala att det inte är så konstigt att politikerna dragit sig för att kavla upp ärmarna.

Banken Goldman Sachs uppskattar i en färsk rapport att pensionsåldern i Europa måste höjas med i genomsnitt tio år. Eller så tvingas staten, eller de framtida pensionärerna själva, spara ihop motsvarande mellan 5 och 10 procent av BNP varje år, en astronomisk summa. Europa kan också börja importera ung arbetskraft i en takt av mellan 3 och 5 procent av befolkningen årligen.

Alla tre alternativen kan få vilken politiker som helst att snegla nervöst mot nödutgången. Särskilt eftersom snart halva valmanskåren i västvärlden är 55 år eller äldre och knappast kommer ordna hyllningskonserter till dem som rycker undan drömmen om en guldkantstillvaro på spanska solkusten.

För att inte tala om vad människor födda på 70- och 80-talen kommer säga när de ser fyrtio talisterna leva loppan samtidigt som de på allvar börjar kika i sina egna pensionskuvert."



Stamkvistad Hybridasp

Några färska bilder av mina hybridaspar. Sent förra sommaren så testade jag att stamkvista några av stammarna för att se hur det gick. Det visade sig att det gick riktigt bra. kvistarna är nästan invallade nu.





söndag 4 september 2011

De är för tunga nu...

Men när barnen var små så brukade jag ibland, mot min frus protester, vira in dem i ett täcke och gå ut med dem i famnen och se på stjärnhimlen eller fullmånen. Det saknar jag ibland...



En gång för länge länge sedan...

En gång efter en dans skrev jag så här till min nyfunna danspartner:


"oops... vilken salva... du skakade inte bara om mig, du penetrerade min skyddsväst, fick mig att tappa fotfästen, och blesserade mig...


och här står jag. Kanske mest förvånad, och ser mitt blod rinna mellan mina fingrar...


Tack för lektionen... Ibland behöver man nog en påminnelse om att man är en vanlig dödlig trots allt..."

Det har flutit mycket vatten under broarna sedan dess, och alla minnen har med tiden slipats släta, och väcker inte längre någon smärta...

Ibland är man efterklok i förtid, eller har helt enkelt tur...


Men oftast har man nog bara tur, för visst är kärleken blind...

Beyoncé - "Best Thing I Never Had"



Två böcker...

Jag rensar, och rensar och rensar detta hus...

Bl.a. har jag hittat två böcker jag vill berätta om.

Dels "Som vårt eget..." av Lis Asklund. Det är en bok som handlar om adoptioner. Om det inte framgått tidigare så berättar jag nu att jag är adopterad av mina föräldrar. Varför jag vill visa boken är för de fantastiska illustrationerna, alla gjorda av Angélica Serrano-Punell. Jag tycker mig ha sett hennes illustrationer förr men kan inte minnas var. Hon har i varje fall en fantastisk känsla för form, volym och rörelse.






Den andra boken är "Medborgarens formulärbok" från 1886. Det är en bok som jag hittade i sågspånet på vinden ovanför snickarboden tillsammans med allsköns bråte.

Jag har faktiskt haft en hel del hjälp av denna bok, dels i mitt arbete och dels privat då den på ett föredömligt enkelt sätt beskriver hur man själv upprättar alla de juridiska dokument man kan behöva i livet.




Vad sitter jag här för? Jag vill vara någon annanstans...


Den känslan har vi väl alla känt, i mer eller mindre utsträckning. Ibland har vi försökt lösa problemet genom att fly den plats vi befinner oss på genom att flytta hemifrån, eller flytta vidare i livet, eller resa ut i världen, bara för att finna att känslan består.

Jag har dock kommit underfund om att känslan inte är kopplad till en plats, utan till personer och en känsla av glädje och/eller trygghet.

För det är sant det som jag citerat på min blogg

"Varje bekantskap, varje vän, varje människa, som har en plats i ens hjärta. Det är den tid som man tillbringar tillsammans med dem, som verkligen betyder någonting. Allt annat är likgiltigt..."

Men efterhand som tiden går så får fler och fler människor plats i ens hjärta, och du kan inte vara hos dem alla hela tiden, så man får tillslut vänja sig vid att alltid sakna någon.

Men även saknad kan ibland vara angenäm...


lördag 3 september 2011

"Välj rätt man, kvinnor"

När en av världens mäktigaste kvinnor, PepsiCo:s uppmärksammade VD Indra Nooyi, ombeds dela med sig av sina insikter till andra karriärlystna kvinnor är det ett råd som sticker ut – att välja rätt make.
Saknar en person fullt stöd från sin partner minskar nämligen chanserna avsevärt att nå den absoluta toppen, resonerar Indra Nooyi.

Jag håller med. Dock gäller nog detsamma karriärlystna män. Utan en bra partner och hennes stöd så kommer man ingen vart. Inte bara i affärslivet utan på flera plan i livet.

Dock är det mycket svårare för Er kvinnor att hitta en bra partner. Jag avundas Er verkligen inte...


fredag 2 september 2011

Man kan inte förstå, på sin höjd ana...

"Det är fullkomligt ofattbart vad människor klarar av. När de måste. Men varje upplevelse är unik. Jag säger aldrig till patienter att jag förstår dem, för jag tror inte att man kan förstå en annan människa. Om jag själv förlorat ett barn genom tragiska omständigheter hade jag kunnat ana hur de här föräldrarna känner sig. Men inget mer, bara anat."


Söndagsintervju i Svd, den 28 augusti 2011, med läkaren Magnus Eriksson.


torsdag 1 september 2011

Historiens vingslag...

Historien var händelsefattigare än man dristas att tro när man läser historieböckerna.